linnlindahl

Igår så for familjen till Skellefteå för att shoppa. Redan då jag vaknade kände jag ett illamående. Men jag tänkte de går väl över. Men icket, det höll i sig hela dan. Sen efter vi hade ätit på Tatung, buffé så började jag må så grymt illa! Jag kände hur hela magen vred sig.
Mamma - Hur mår du gumman?
Jag - Jag mår riktigt illa! Det känns som att jag ska dö!
Olof - om du ska dö, kan jag få din dator då?
Kärlek där. Men dagen fortsatte och ingenting hände. Familjen for hem och jag for tíll lägenheten för att käka mormors hemmagjorda köttsoppa med klimp (galet gott, får nästan toppbetygen efter palt). Magen vred sig fortfarande och jag mådde piss, men det var hockeymatch och jag var fullt bestulen om jag skulle fara. Jag gick dit och det var något jag aldrig skulle ha gjort. För jag lovar att jag räknade minuterna tills matchen skulle vara slut, för allt jag ville var att fara hem och spy typ. Och ja,när jag kom hem så kan man som säga att jag upptäckte att jag hade magsjukan. Det var en sak som jag verkligen INTE ville ha. Jag hade just blivit friskt från en förkylning, fått börja träna igen och allt hade blivit som normalt. Just min tur... Så låg vaken hela natten och tillslut så ringde jag mamma och bad att hon skulle komma och hämta mig.
Så efter att ha vaknat ett antal gånger under natten kunde jag tillslut sova. Vaknade kl 12, och hela kroppen kändes blää! Så min dag har jag spenderat i soffan. Har inte kunnat äta någe förutom vatten, te, blåbär och hårdmackor. Inte precis den mat man längtar efter. Skulle göra vad som helst för att kunna äta riktigt mat.

Måste bara berätta, på matchen ( som AIK förlorade i övertid  med 3-4) så satt jag själv. En liten bit bort på samma rad satt en äldre kvinna ( 59 år för att vara exakt). Jag småkollade runt som vanligt på alla människorna som var där, och så kanske jag råkade stanna på hon. Och hon ba
- kom och prata med mig!
Jag vart typ rädd och skakde på huvudet. Då sätter hon sigg bredvid mig, max 5 cm ifrån. Och börjar fråga massa frågor. Typ vad jag gick för linje, om jag ville läsa hennes tidining och smaka hennes choklad =O. Jag vet inte varför  jag inte gick därifrån med jag stannade i 3 perioder. Och hon studsade omkring och sjung aik sångerna i ALLDELES för hög tonart. Och kom med små kommentarer som " heter det iceing eller vajsing?", "Stressa pojkar, STRESSA!", "Oj, se där, jag visste inte att man kunde bli utvisad vid målet". Jag ville bara säga " SNÄLLA,sluta prata med mig!"

Nu ska jag fortsätta tycka synd om mig själv och se klart Oskyldigt dömd med mamma.
Jag tänker INTE vara sjuk i helgen....

/L