linnlindahl

Jag blir nästan rädd för mig själv. Jag sitter här och typ gråter utan någon som helt anledning. Och för dom som  känner mig vet att jag är inte den som visar känslor i första hand. Det är nästan patetiskt, inte att gråta, utan att gråta utan att något har hänt. För jag kom hem efter vi hade vare med klassen på combihallen och testat att klättra lite, och det var svinit kallt. Jag fick gåshud, men alla element var på för fullt. Sen så kände jag ingen entusiasm att laga någon mat. Men jag var rå hungrig så jag hittade nå fryst pannkaka. Sen la jag mig i soffan med filtar och värmekudde och massa kläder men jag frös endå. Sen så tittade jag mig omkring, såg diskberget, mitt ostädade glov och alla kläder som jag har strött overallt och då kändes allt så hopplöst, att jag bara börja gråta! :O